Alba Boström - Flerfaldig Guldmedaljör inom Styrkelyft!

Någonstans för några år sedan så bara kände jag att fan jag kan inte prata

träning mer. Ingen får prata träning med. Jag om en enda person till berätta

för mig vad de tar i mark så så kommer jag spy liksom.

Nu sitter du här med podd Ja. och prata träning.

Ringde mina kollegor. Vi ska starta en podd nu. Lös det. Vi börjar spela in på

måndag. Jag ska ringa Astonbladet sen och ska hitta på ett namn här nu på

podden. Behövs det verkligen en till intervju? Är det den bästa idé vi har?

Inte en särskilt originell idé men det är inte den sämsta idé vi har.

Make Sweden stronger. Det är ett rimligt namn.

Exakt. Exakt. Det kan bli bra. Det kan bli hyggligt. Det kör vi på. Det får det

bli. Klart. Då går vi vidare. Då hälsar vi Alba Boström. Välkommen

till podden. Tack så mycket.

Och jag tänkte köra någon sorts intro här av vem du är och vad du har vunnit.

Men det är en lång gedigen lista. Kommer du själv ihåg alla medaljer?

Jag kan väl säga så här att jag har fem SMguld. Eh, och jag har tre VM-medaljer

i styrkelyft, tre VMguld, några emmedaljer och sen har jag väl totalt

sett slag svenska och nordiska gånger 60 gånger. Jag håller inte så många men det

är många gånger någonstans plus där jag har slagit rekord. Eh, så det är väl som

listan. Det är väl rätt hyggligt.

Ja. Och hur gammal är du?

Eh, jag är 22 år. Jag skulle säga att när jag var 22 så

Jag undrar vad jag hade för mål i livet då. Det var det var inga svenska rekord

i alla fall. Kan du bli fascinerad över att du bara

är 22 år och faktiskt redan har den listan

alltså? Ja, samtidigt är många meriter är ju visst jag har några liksom alltså

ändå smedaljer så här på seniornivå men mycket är ju liksom juniornivå så att

hade det lista på seniornivå hade det ju varit ännu coolare. Eh då hade det varit

ännu mer fascinerad. Vi har ändå hållit på nu sen jag jag börjar med

styrkelyfter. Jag började träna typ när jag var 16 liten. Men börjar styrkelyft

när jag var 17. Så jag hållit på ändå fem år med styrkelyft. Så eh jag har väl

varit lite som en tantekjärnan kan jag väl säga ganska länge så jag känner mig

äldre än vad jag är ibland. Ja men men du började med styrkelyft när

du var 1617. Ja jag började träna på jun när jag var

16 och så höll jag väl på typ ett år men liksom så här visste inte vad jag höll

på med tid när jag trillade in på styrkelyft då och då var jag faktiskt

precis fyllt eh 17 när jag började. Hur hur hur kommer det sig att du fick

så pass bra resultat så pass snabbt? Vad vad har du gjort innan? Eh, jag har ju

varit hästtjej sen liksom jag var sju år gammal alltså så och haft hästar så där.

Men alltså egentligen var det väl bara att jag trillar ju jag vet inte exakt

men jag har haft väldigt bra. Jag trillar ju in på styrkelyft då för att

jag jag menar egentligen bara ätstöd vilket väldigt vanligt. Man tränar för

att gå ner i vikt och sen började jag hetsäta och då blev jag ju stark

samtidigt och det var ju väldigt kul att bli starkt istället. Ehm och insåg att

det var sport och jag har väl alltid drömt, alltså jag har alltid varit en

sån prestations alltså jag har haft i skolan fått gått

egentligen hos en psykologisk läkare för jag hade så otroligt mycket

prestationsånger så jag har alltid varit någon som vill prestera. Eh och så

hittade jag bara ja någonting jag kände att jag var bra på. Jag började bli

stark och jag kände det här är nog någonting jag väldigt alltså jag kan bli

riktigt bra på. Och sen sen dag efter jag satt och tittade på ett SM innan jag

ens hade börjat med styrkelyftskäm och tänkte att nästa år ska jag vara på det

här SM:et. Eh, och sen fick ju jag egentligen hjälp. Jag vet inte om du vet

vem Fredrik Svensson är men han är ju före detta världsmästare i bänkpress på

utsingut när höll på med utröstat. Eh, han håller ju på med Starman nu då. Men

så han bodde ju i samma stad som jag, tränade i samma lokal som min pappa och

han började ju coacha och hjälpa mig egentligen direkt när jag startade. Och

det gjorde ju enormt mycket av den hjälpen från början som både haft liksom

hjälp från start när jag börjar. Jag aldrig liksom börjat själv. Och sen

skulle jag väl säga att jag är väldigt manisk med allt runt omkring att jag

sköter zone, jag sköter kost, jag eh lever och andas styrkelyft eh och

träning så jag gör som ingenting annat. Eh och allt det där ackumulerar ju över

tid. Jag tänker att det finns 800 följdfrågor

på det där.

Om vi börjar med Om vi börjar med Du sa att du märkte att du blev stark. Eh, vi

har ju hela störningsproblematiken där också, men men jag sidesteppar den lite

för nu. Du sa att du märkte att du blev stark. Vad var det första du märkte att

här hör jag hemma i styrkelift? Vad var hur kommer du ihåg när du märkte det?

Alltså jag tror det var alltså det var lite den här. Okej. Jag började ju träna

liksom och la väl till lite marklyft och knä så jag tyckte det var kul att öka

vikter men jag kände mig inte så här speciellt stark egentligen. Sen var det

en gång när jag en dag när jag hade hetsätis extremt alltså det var extrema

hela dagen. Och så gick jag till gymmet sen alltså på kvällen och jag typ tror

jag gjorde alltså tidigare hade jag max gjort 100 kg i lyft och vi tyckte det

var tungt och sen hel plötsligt gjorde jag reps på 180 och liksom så här av

jättemycket mat och då så här fattar jag någonstans även om huttlyft är en övning

man generellt sett är liksom mycket starkare i ja någonstans var det väl som

att det väckte liv i med att [ __ ] jag jag börjar nog bli väldigt stark och

samtidigt hade jag börjat följ lite så här från egentligen var det i UK, inte

så mycket i Sverige men som körde styrkelyft

ehm och började ju som bli intresserad ut av det. Sen min syster bodde i

Stockholm eh på den tiden då när jag börjar. Nu bor jag mun här uppe i Pite.

Det är ju därför jag flyttar hit. Men hon hon bodde i Stockholm då så jag var

nere och liksom som hälsa på och hade börjat följa liksom. Och jag tror det

var min bonusmamma hade bara sagt att det finns så här att specifika

atletklubbar för liksom styrkelyft. Eh, och att det finns en i Stockholm som

heter sak. Jo, hon visste det minns jag inte. Men eh så jag testränade faktiskt

på sak i alltså Stockholms atletklubbdalag och jag tror det var

liksom lite direkt där att han sa det han som var där och liksom hjälpte mig

lite första gången jag testade på där då att jag var väldigt stark eh och att jag

kunde tävla i det och du vet det väcktes men jag vågade aldrig ta tag i det så

jag gtränade där en gång jag tyckte om Stockholm och så sen tänkte jag hela

tiden att någon gång ska jag börja i Södsvall då bordde jag i Sösvall då eh

att någon gång ska jag börja där och med men du vet jag vågade aldrig tills min

pappa faktiskt tog tag i det åt mig då på att han visste vem Fredrik Svenssen

var då eh och vart han tränar så han frågade bara Fredrik om jag kommer och

träna där där de körde strong man då och du vet då blev det bara att jag började

direkt jag visste att jag ville tävla men jag vågade väl liksom inte säga det

men Fredrik sa direkt ja det är en tävling i september och en i november vi

ska köra båda så jag bara yes det gör vi Och och eftersom du är ganska

tävlingsinriktad så var det kanske det som behövdes.

Ja. Jo, men det var lite det som behövdes inför första dag alltså dagen

innan min första tävling då sa skrev ju Fredrik faktiskt till dig att till mig

att jag kommer coacha dig till SM-medaljer och sen till landslaget

först gör mig en bra debut. Så att alltså jag tror han fattade det på mig

att jag var driven när jag jag gjorde ändå framsteg rätt fort när jag väl

började fokusera på alltså styrkelyft. slutade träna arslet av mig hur många

pass som helst utan han drog ju ner mängder jag tränade du vet det blev bara

specifikt knävo bengt bäst marklöft och fokus på det eh alltså då då började det

gå ganska snabbt att man började liksom öka och jag som liksom du vet försökte

ju bli bättre på allt. Jag försökte förbättra kosten. Jag försökte lära mig

hur jag kunde bli bättre med S. Jag försökte lära mig liksom hur jag skulle

tänka och jag försökte alltid pusha. var snarare än ego lyftare så att alltid

ville gå tungt. Eh, så då ökade jag ganska snabbt och jag visste ju att när

han sa det där, jag bara, ja, jag alltså jag trodde ju på det 100 % också att jag

kunde komma dit. Ja, jag förstår jag, jag det hade varit

trevligt att ha den inställningen från start till livet. Den är ju fantastiskt.

Eh, ett litet tråkigare ämne. Du du nämnde också hetsätningsproblematiken.

Skulle du kunna vilja ta oss lite genom den eh historien men kanske också hur

det hanteras idag? Jag tänker att du är ändå

på elitenivå. Du måste ändå hantera kosten ganska strikt. Hur styrs tankarna

kring kost och liknande jämfört med hur det

fungerade då? Eh, har du under det schack? Du är ganska öppen som person.

Du får berätta så mycket du vill, men det är bara intressant.

Ja. Eh, alltså jag skulle säga att idag vill jag säga att jag är helt fri. Visst

att ibland kan jag få typ en dålig vecka där jag får för mig lite att säga inte

är jättebekväm. Men i och med att jag elitsatsar så blir det att jag alltid

kan liksom bestämma det ändå för jag skulle säga att jag blev helt fri. Det

kanske för något år s att jag kan bara bestämma mig. Okej, om jag har om jag

inte kan vara obekväm då har jag valt fel sport. Att om jag inte kan vara

obekväm att jag i perioder kanske är lite fluffigare i kroppen och inte är

jättehård och syniga målgrutor då har jag valt felskott. Eh, och det motiverar

mig för mig är presentation mycket mycket viktigare. Och sen har jag väl

också, alltså det är förändrats mycket från att

coacha många andra i det här. Men i alla fall till att börja med, alltså det gick

ju från att direkt jag fattade vad kalorier var. När jag liksom hade börjat

träna för att gå ner i vikt och jag fattade vad kalorier var så blev det

mitt mål att gå ner på så lite som bara möjligt. Även om jag vet att min

bonusmamma hon varit väldigt tränsaktig eh i sina dagar liksom som kunde. Hon

hjälpte mig ju mycket där i början bara typ så här vad ska jag göra om jag

kommer till gymmet? Eh och hon sa det liksom när jag visade typ att jag hade

ät 800 kalorier och jag var jättestolt. Hon bara nej det där du kan faktiskt äta

för mycket. Och då vet jag bara hon var fel. Hon kan ingenting tänkte jag bara.

Även om hon kunde för jag bara nej, jag ska äta lite för jag såg mig inte värld

som att få äta mitt för jag tänkte liksom jag måste äta så lite som

möjligt. Så jag har ju fortfarande inte gått ner i vitt så det betyder ju att

jag behöver äta mindre och mindre. Så jag liksom tävlade hur lite jag kunde

äta. Och sen var det ju bara det var en dag och jag minns det så väl egentligen

det jag jobbade på Travstall eh extra på lördagar och de som vet liksom med

hästar och travstall alltså du går med två liksom tonstora travhästar som vill

i princip springa över och ta dig var sin hand och sen ska du liksom mocka

bära höbalar och liksom gå med kärrer som är liksom med höbalar på nå säkert

100 kg och trycka liksom i vinter väder där det är 30 minus och det var en sån

dag 30.000 steg brottas med hästar och liksom lyfta tungt och mocka och så där

och att det var jättekallt. Jag åt nästan ingenting. Jag åt typ två

riskakor med en tesked jordnödsmör på en halv banan och det var liksom mitt mål

under den dagen. Och sen direkt efter jag blev hämtad då körde jag två timmars

benpass på gymmet. Kombot med liksom typ så här hela kroppen när jag väl var

klar. och skulle jag hem. Visste att det var familjemiddag mycket senare så att

jag var så här jättehungrig. Det var ofta så här att jag kunde knappt gå

efter för benhinderna var så slut av de här dagarna. Alltså man var helt

slutkörd hela kroppen, huvud och så. Mamma hade ju, jag bodde ju hemma då för

jag var ju bara 16. Men mamma hade ju köpt allt fika man kan hitta på Lidl

ungefär hemma på bänkarna. Så var hur mycket som helst och så bara stod jag

ungefär en halvtimme och tittade och typ kom funderade. Det är så långt kvar

tills jag ska äta. Jag får inte äta det här, ska jag äta? Och till slut i alla

fall blev det att jag tänkte att jag ska ta en tugg av en chokladbit. Och när jag

väl gjorde det, alltså då var det som kört. Den kvällen gick jag och la mig

och alltså jag kunde knappt sova för jag hade så ont i magen för att jag hade

bara helt sätigt. Alltså jag så otroligt mycket jag bara kunde och passade ju på

för jag tänkte jag kan ju absolut inte göra så här fler gånger så jag passar ju

på den dagen höll mig typ en vecka på mitt vanliga sätt och leva och sen hände

det igen och sen blev det en så här grej som hände varenda dag alltså att man

börjar dagen försöka att inte äta något då blir tre då då var det kakpaket och

bunkar och alltså att så jag gick ju upp mycket vikt och det är ju därför det

blev att gymmet när ändå gymträn och styrketränar blev man ju starkare

såklart för Jag kunde inte sluta träna. Men då var det ju verkligen alltså så

här jag tänkte ju bara att jag inte kunde äta varje morgon och så sen var

det ju konditionsträning för att bränna av allting och och så vidare tryck på.

Och jag kunde gå för fan gå ut i skogen när det var en alltså snö upp till

midjan och bara plunsa bara för att okej det blir jobbigt då bränner jag och det

kunde var klockan kunde vara tio på kvällen. Eh så det var inte smart

någonstans. Ehm men jag gjorde ju det här och då

gick jag upp viktig ställe. Då kände man sig mer värdelös. Men det var ju

någonstans när det blev det här att jag fick det blev väldigt triggande för mig

med både kost och träning. Alltså det var som jag var tvungen att göra det men

det var triggande. Och jag tror det är därför när jag väl fattade att

styrkelyft var en sport och att du vet i styrkelyft om det är en sport då måste

du äta för prestation och du ska äta för att vara stark och jag liksom fick in

sig jag har ju alltid velat idrotta egentligen. Jag har aldrig hittat min

idrott eller jag ville ju idrotta med hästarna då men det hade vi aldrig råd

med för jag att tävla in med hästidrotter det är ju liksom en

tävlingshäst kostar ju sitt ehm och då var det ju som att jag vet

inte vad det var det var som att toaletten bara ramlade ner att det blev

som en hel sten bara får av axlarna när jag fick börja fokusera på att ja men på

prestation och vad jag kan åstadkomma och då alltså inte det var inte mitt

fokus men viktning klättrar ju ner och liksom ja jag blev ju bara en allmänt

hälsosam människa och sen man hade ju alltid sina perioder ibland där man ändå

inte ville vara stor och man kunde fastna i det här tänket igen men det

blev som jag slutade hett ganska alltså tidigt när jag började med styrkelyft

sen kunde det bara att jag var restriktiv i perioder och att jag i

perioder överåt en del men det var inte såna här hettsätningar längre eh så det

försvann ju och sen var det väl kvar liksom att det tog ett tag att bli så

nöjd med kroppen när man kunde alltid ändå fokusera mer på prestation och med

åren av att göra det så blev det ju bättre och det blev så mindre farligt

att välja nyttiga mat alltså maträtter. Alltså det var inte så här att det

kändes tvingat utan det blev någonting man mådde bra av och liksom idag äter

jag alltså jag äter väldigt strikt måste jag ändå säga jag äter väldigt strikt

jag typ även om familjen äter något på lördag kväll jag gör inte det eh och det

är inte för att jag liksom inte har någonting med kroppen utan det är bara

för att typ jag vill ha i så bra näring som möjligt för att prestera och sen

liksom äter jag av fritt på typ söndagen och jag har liksom en viktlass men det

är ingenstans triggande överhuvudtaget längre.

Men det är någonting jag har byggt upp över tiden och sen har det väl varit

lite Jag har ju märkt också att min kropp har förändrats. Jag har ju börjat

få de här kroppsliga resultaten jag ville ha i början fast att det inte är

fokus längre och det har ju kommit genom att äta mer och då har jag ju någonstans

fattat att det funkade aldrig det jag gjorde tidigare utan det liksom jag åt

bara för dit det och då blir det en XD fattar. Men skulle skulle du säga att

dina tankar nu kan släppa det med kost? Kan du känna någon sorts räsla för när

du är klar med styrkesporten och din tid som idrottare? Hur hur tankarna ska

hantera det? Nu kanske jag går 20 år i förväg här men jag bara

alltså jag har fått bara kän så här styrkelyft när jag har 90 lite. Eh så

jag ser det ju väldigt långsiktigt. Slår world records för vad blir det? Ja,

en lite. Nej, men sen är det väl lite att jag

lever i en sån miljö känner jag att jag kan väl lite säga hade jag fortfarande

bott hemma nu då hade det väl kanske varit på något sätt lite jobbigt. Men

alltså hur jag lever nu med hur vi äter alltså det jag äter stripp men inte så

att jag äter kyckping och ris. Alltså jag äter riktig mat. Jag nu jag bor ju

upp i pit du vet jag jag äter kan äta älg och ren och alltså det är ju typ det

godaste någonsin. Eh jag må äta stiitt men det känns aldrig som att jag är på

någon diet och min omgivning alltså min someway också jättehenosam jättenöttig

tränar ingenstans för att det är liksom något alltså hetsigt så utan det bara är

riktstyrt. Ehm så jag ser faktiskt inte det som ett problem alls utan jag tror

alltså att det sätt jag äter på lever på så kommer jag nog göra hela livet. Fast

att det kanske blir en liten förändring i mängd. Jag skulle slippa trycka i mig

så stora måltider med ris. Det är typ så här, det kan jag se fram.

Jag förstår. Det blir lite grann som att matda.

Ja. Eller energi. Ja,

precis. Då kan man ju äta mer efter vad kroppen bara behöver och orkar och tills

den blir mätt liksom. Det är väl det. Men samma jag är så svårt. Jag kan inte

se en alltså när jag skulle sluta med cirkelyft för att jag är så långt ifrån

liksom slutmålet ändå. Ja. Eh du du säger din sambo här. Vad är

det han heter? Eh Sammy.

Sammy. Eh han är också aktiv inom träning. Eh och ni driver ett företag

ihop inom träning. Blir det lite mycket träning ibland?

Nej, alltså vi vi diskuterar faktiskt det igår och alltså grejen är att båda

vi alltså vi älskar verkligen träning och det är till exempel vår när vi har

helgerna och vi väl inte jobbar till exempel vad gör vi då? Då har vi Hans

Linnebror på 13 som vi coachar inom träningart. Ehm och det så eh, och

typ när vi har varit på semester, vi var i Grekland för vecka sen, alltså då var

det ju okej, då var vi ju, jobbar man ju inte, men vi tränade ju och då var det

bara att vi var hela familjen, alltså hans familj då och jag var ju, vi var

ute på senesten, alla är bara att träna varje morgon. Det var vi frukost,

tränaren och sen frukost nummer två och sen var det sing och leka och så var det

mat. Alltså så att båda är extremt vi älskar träning och vi lever träning och

vi är väldigt hälsosamma. Vi lever på ett sånt sätt. Vi älskar naturen alltså

så att det är snarare typ så här jag skulle det skulle ingen av oss kunna

tänka ett liv utan träning. Sen är det ju med företaget är ju alltså det är ju

coachning på så sätt men det är ändå inte att jag känner att det har blivit

någonstans vissa kan säga det att om man börjar coacha i träning och jobba

träning och du gör det att det blir liksom för mycket och man har alltid

hört det men ingenting jag känner alls eh överhuvudtaget utan det är snarare en

rolig grej för det är ändå så pass annorlunda att coacha någon annan inom

träningen är ändå så pass annorlunda från när jag följer tränar

om det är logiskt så där. Ja. Nej, men jag jag har hört dig prata

om hur du tränar andra och den glädjen som det ger och den stoltheten som det

ger och det känns som att du verkligen har gått in i det. Det har blivit liksom

inte bara ett sidoben som ska kanske försörja livet utan någonting du

verkligen brinner för. Jo, men det var ju alltid något jag drömde om och det är

ju faktiskt någonting jag aldrig trodde att jag skulle kunna coacha tills att

jag Men jag träff egentligen jag träffade ju Sam då för två och ett halvt

år se och eh två veckor in så hade vi typ startat med att vi liksom ska coacha

så han övertalade ju mig liksom att våga testa och jag var så här jag kan inte

göra här. Jag trodde liksom att jag inte var redo men sen visade det sig att det

var jag och då var det liksom att man fick liksom bara direkt gå in i den

drömmen. För det är alltid var det jag tänker det styrkelyft är en bra sport

och mitt största mål. Men alltså det är inte så att du som en

simmare alltså jag sk jag kan inte träna så många timmar på dagen. Och det är det

här när jag ska vila från träningen vad ska jag göra då? Ska jag sitta och titta

på Netflix och serier då blir jag bara avtrovad i huvudet.

Ehm och då är det jättefönt att de ställer liksom man ger tillbaka till

andra. Eh alltså det blir ju någonting en helt det blir en paus från träningen

precis som liksom. Träningen blir en paus från jobbet ungefär.

Ja, jag gillar att du tar en paus från träningen med att träna andra. Helt

rimligt. Ja, logiskt. Jag bara vet att jag har gått igenom den resan när jag

har jobbat i tränaren länge. Innan jag hade gymkpaniet så så var jag med och

drev gym och jobbade som coach och fys coach och allt sånt där.

Och någonstans för några år sedan så bara kände jag att fan, jag kan inte

prata träning mer. Ingen får prata träning med. Jag jag om en enda person

till berättar för mig vad de tar i marklyft så så kommer jag spy liksom.

Nu sitter du här med podd och prata träning.

Det är lite annorlunda kanske men eh ja det var många som alltid började

diskussionerna med hur mycket de tog i alla.

Ja, vi har glömt det. Vad tar du i alla

lyft? Få oss alla och må dålig. Vänta, först måste du också säga vad du har för

kroppsvikt för det spelar faktiskt roll. Okej. Ehm, jag kan säga så här. Jag är

154 cm lång så jag är ganska kort av mig och så väger jag Ja, generellt så kan

jag väl säga att jag väger 65 till 66 kg, men jag tävlar i minus 64 kg. Så

ehm vi kan ju ta de roliga gymnumrna för det är det man verkligen bryr sig om och

hitta. Tvlingsnumr är officiella de är sämre.

Ehm. Ja, jag har gjort 190 kg i knäböj

och eh det är det jag över världsår världsrekorder då hos Svensrekord så eh

det jag har gjort 220 kg i marklyft och sen på träning i bänkpress så har jag

gjort en trea på 130 kg men det har jag inte kunnat replikera sen dess jag har

gjort en etta på 130 kg också så det är väl det jag har gjort liksom som mest

men det var ett tag sen så att Jag ville väl ändå säga att grundstyrkan just nu

är kanske 120 125 men jag i alla fall gjort 130 kg på träning då enligt de nya

reglerna i bänkpress. Kan kan du känna en besvikenhet över att

du behöver säga 125 kg i bänk ändå rätt. Ja,

vi sagt men jag jag kände ju för att jag vet att

styrkan finns där för 130 liksom för tre rätt så då vet man ju att okej då borde

du ju kunna göra mer. Så det är så jag att jag inte fått ut den styrkan än. är

lite frustrerande. Den finns ju där någonstans. Den ska bara liksom komma

fram tills att den blir standard. Som jag känner att liksom marken och

knäböjen känns ju rent av som standard eh nu. Men så det är väl det som den är

trista. Men eh det det kommer ju också.

Kan du få de här kommentarerna ibland att folk känner att de behöver

relativisera dina siffror? För att när jag sa att jag skulle intervjua Alba så

så visste folk vilka det var och sen så sa jag fan hon tog ja om det var då 220

i mark eller något sånt där det var på någon film någonstans och då är det en

som säger ja men det är ju sum har du hört den förut

nej absolut inte aldrig nej men alltså jag vet ju det är typ

för det måste vara ett av de vekkaste argumenten som någon människa någonsin

har dragit Ja alltså det är ju både att det är sum

och och sen när det någon gång har i knäb

Knäböj även den man inte riktigt kan kommentera så mycket på. Det är svårt

liksom fuska i en knäböjd men det är ändå någon som säger att jag är kort kök

och klyftväg typ eh tror jag har hört. Och sen är det ju extremt mycket på

bänken då. Det är väl den som kommer mest och då är det ju mitt i allt bara

trillar det in att någon lägger ut en bänk då kan den bli viral. Men liksom

bara så här ja även även nu liksom efter bänkreglerna men det är ju på att jag

har jag är inte korta armar men ändå har jag korta armar. i bänken har jag

tekniskt sett typ kort armar så typ så här oavsett vad jag gör kommer lyftväg

aldrig vara lång eh om jag inte inte ens som jag kör smalbänk viktigt är det

intressant så att eh där får man ju också alltid kommentarer.

Det är skönt att folk alltid måste bibehålla sin egen status på något sätt.

Men jag tror ju det är lite typ att när man inte kan förstå att alltså typ så

här om jag ser någon göra någonting och det är sjukt då är det oftast typ om man

inte kan alltså tro att det är möjligt för en själv att göra då blir det väl

lättare att man man typ tänker att okej då det måste vara något fuffels här för

det här är typ inte möjligt. Eh, så ibland får jag också kommentarer typ att

man är alltså någon gång, det är nog väl inte jätteofta men att någon tror när

man gör TV att man är dobbad också. Alltså det är alltid någonting det är

att det är sumo eller att det är att man skulle vara dobbad eller så här det att

man har kopplig giftväg så det är alltid någonting. Så man har ju som vänt

monster vid det där vid det här laget och sen bara ja skitsamma man får bara

göra sin grej. Ja folk har alltid ursäkter. Ja.

Eh, jag tänker styrkelyft i sig är ju en ganska mental sport. Du är

Du pratar ju om att du hade med dig Fredrik här tidigt och du har haft en

ja, men någon som har hjälpt dig på vägen. Men i slutändan är det en väldigt

individuell sport när du står där. Eh, jag vet inte hur mycket det kan skilja

mellan rätt mindset och fel mindset när man väl står vid lyftet.

Ja. Eh, du har pratat en del om stoism, meditation,

hela den här psykologiska delen av träningen kanske vi ska kalla det eller

livet. Kan du inte utveckla det lite grann?

Eh, ja men alltså det första kan väl säga att det är extremt mentalt och det

också lärt mig är att det mentala det blir ju alltid bättre och starkare men

att du kan inte vara i exakt samma mentala stadiet varje gång. Ja, alltså

bara som ett exempel för VM:et som inte var nu utan förra året så tyckte jag att

[ __ ] vad jag nejade mitt mentala game. Sen försökte jag kopiera och gjorde

exakt samma sak till M och då gick det [ __ ] Ehm och sen har jag liksom försökt

sen [ __ ] jag mentala gamet till SR. Kändes jättebra och sen under träningen

sen mot VM när jag försökte kopiera samma sak går över det var dåligt. Och

det är för att det är lätt att hitta typ någonting som funkar mentalt och sen

blir man fast där. Men den viktigaste med det mentala är att man måste alltid

utvecklas så här och typ vara väldigt medveten över hur tänker jag just nu och

liksom kunna vara jag skulle väl säga väldigt närvarande i sina egna tankar.

Ehm stoicism är någonting jag tycker om att läsa och det är ju jättemycket för

det handlar ju egentligen om att ja men inte fokusera på det som inte är din din

kontroll. Och det finns ju miljontals saker. Alltså till exempel man tänker

oftast att om jag vinner eller förlorar, det är inom min kontroll för att man

vill ju att det ska vara det. Men det det oftast leder till om man tänker så

det är att du får någon form av hyperintention på att du ska vinna och

så sen blir det att du gör saker. Alltså du du stressar, du forserar fram saker

och det funkar aldrig och så går det och pannkakar istället. Ehm, men genomstis

men du får du får svära i påen. Man behöver

inte säga pannkaka. Ja, du jag hade min Ja, men Sam bara jag hade ett sånt där

kungsamtal och så sa han det ser pannkakor hela tiden. Jag tror det är

bara en vanlig grej för mig. Ehm. Nej men i alla fall att det mentala

är ju att alltså så här storicismen att just fokusera på vad inne min kontroll

och då kan jag tänka att hur jag presterade exakt på passet. Alltså vad

vikten jag lyfter under ett speciellt pass inte heller inom min kontroll alla

gånger eller hur vikten kommer att kännas att jag gör mitt bästa i presset

att det är närvarande att jag ger den där vikten exakt allt jag har och inte

ge upp för att det känns tungt det är inom min kontroll. Men sen om den

faktiskt går upp eller alltså även om man vill tänka att det är någon kontroll

så är det ju inte det. Och det gör egentligen att ha lite acceptans för typ

när det inte går vägen, varför det är så, men också att inte sitta blint och

fokusera på det så att man kan fokusera på det viktiga. Så där är storicismen

väldigt bra att man liksom får ja men bara fokusera på sitt. Eh, så den

hjälper ju mycket i perioder då läser jag liksom mycket filosofi och stoism.

Nu på senaste har jag läst väldigt mycket särbuddhism. Alltså så jag är

lite går lite överallt eh blir lite manisk och sånt där för jag tycker det

är intressant och sen även en del av att alltid blir bättre. Men

kan du ge något exempel på hur du har gått maniskt?

Ja men kan väl bara säga att jag hade ett Q&Asamtal. Vi har Q&A samtal i de

alla jag coacher. Så jag jobbar ju som online coach och då har jag en

Facebookgrupp för alla som vi coachar och då har vi ett livesamtal varje

tisdag där vi går igenom feedback på teknik i filmer. Och då får vi bara säga

att det ena samtalet här i veckan det drog jag över på typ så här ska vara en

timme men det blev typ en timme hos 45 minuter. Och varför det blir så långt är

för att ibland när jag ger feedback på en film så är det inte tekniken som är

dåligt utan då förstår jag att de till exempel inte vågar vara där det är tungt

och då står jag och r om det och ge exempel för varenda person efter hur man

gör det för hitta det mönstret på alla så blir det en timme med 40 minuter om

att jag pratar om sen rits till exempel hur det påverkar. Ehm och samma sak när

jag pratar om med Anna Clara och min alder våra coachidag som också coachar

med mig och då kan det vara att när vi har samsam då är det bara jag ram så det

brukar bli lite maniskt så där. Eh är den här mentala resan eller vad vi

ska kalla det är det någonting som du själv pingpongar fram genom eller har du

någon som du samtalar detta med eller som leder dig längs med den vär vägen?

Nej, alltså jag skulle väl säga att det är böcker jag läser mycket. Ehm och du

vet då lärar jag ju så mycket. Sen är det ju att jag jag lärar ju lite från

alla. Alltså jag har ju en en coach själv. Han hjälper ju till mycket även

om det kanske inte att han säger att jag ska börja läsa senbuddhistism direkt.

Men alltså jag hittar lite dela själv. Ibland kan det vara om någon jag

inspireras av ett speciellt mindset som är duktig inom skotten. Kan det vara

något att intressera sig av? Eh, vilket är till exempel det är från Kalle

Johansson som hade den här eh Sen in the art of archery heter boken och den var

hans favoritbok så jag blev ju intresserad av att läsa den för att jag

gillar filosofi. Eh, och sen har jag ju min costach också gillar filosofi och

sånt där så då har ju han tips om lite böcker alltså. Och jag är väl väldigt

duktig på att applicera det jag läset för jag vill verkligen bli bättre och

starkare mentalt. Jag vet att mentalt är faktiskt min största svaghet. Jag tror

alltid på mig själv och jag är extremt liksom eller ja jag tror nästan alltid

på mig själv klart att man tvekar ibland när det går sämre men och jag är ändå

alltid en tro jag vet att jag kommer nå köra men jag vet ändå att vart jag ofta

sätter krokben på mig själv är mentalt. Till exempel på en tävling kan det vara

att jag är plötsligt ibland. Alltså jag tvekar på vad jag kan göra

undermedvetet. Att jag försöker typ vara okej med att förlora för att inte det

ska kännas jobbigt om jag förlorar. Vilket gör att det inte tror att eller

satsar fullt på att vinna för att det inte blir besviken ibland. Exakt.

Ja, jag tänker också att det är en knepig

jag ska inte lägga mig i men det det det känns som det är en knepig gräns mellan

att tro på sig själv. Eh börja tänka att man ska vinna. Man ska gå utanför sin

egen. Du pratar om den här vad man kan kontrollera, inte kan kontrollera.

Ja. Men jag tror är lite det jag lyssnar på på pod här om dagen och det var de

svar så bra så jag brukar säga säga andan det där också nu men att man kan

säga att det finns tre typer av lyftare. Man har till exempel de som inte vågar

väldigt så här dålig tro på sig själv, väldigt osäkra på sig själv. Man kan

sätta ett jättebra mål. Eh och det är väl majoriteten är väl den att man inte

riktigt vågar att tro på så följ liksom. Ehm, sen har man de som kanske är lite

egolade. Man tror nästan för mycket på sig själv för här har det ju varit också

att man liksom man matsar kanske hela tiden men var alltid tungt. Eh, och du

vet du försöker forera att oj jag måste bli starkare eller ska jag göra 10 kg

över vad jag kan göra bara för att så blir det pannkaka och bitt sen ändå.

Alltså man har väl de två typerna. Sen har man ju där mittemellan som vet när

den ska backa, när man behöver lyssna på kroppen, vars äet stopp och kan

acceptera det och vet liksom när den kan pusha mer mentalt. Och jag försöker ju

hamna till den här mitten mycket mer. Det är dit jag jobbar med att vara att

veta inte bara veta liksom i träningssätt när ska jag gå lätt, när

ska jag gå tunt, men att liksom veta när är det att det faktiskt är ett huvud som

säger att det är tungt, men kroppen klarar av det till exempel. Och när är

det att kroppen inte klarar av det? Men mitt huvud vill att jag ska klara av det

så att jag gör det av en dum anledning till exempel. Eller när är det att jag

klarar av det liksom? Men jag jag är osäker på att det kommer vara tungt och

jag är rädd för att det ska vara tungt för jag vill inte misslyckas. Så därför

så kör jag lättare att jag fegar. Så jag försöker komma lite mitt emellan för jag

är oftast uppsatt mellan någon av de här. oftast egollyftare har varit jag eh

majoriteten av tiden där fram tills börjar blivit bättre på det nu eh

senaste året vi pratar lite om den mentala grej du

har pratat om kosten och du har pratat lite om träning men du har nämnt flera

gånger i flera intervjuer det här med att leva som en världsmästare eller att

göra allting rätt. Jag gör så här quotation marks nu för alla som inte ser

det. Kan du förklara det lite konkret vad det innebär? Eh, och vad innebär det

jämfört med att kanske leva som elitidrottare då? Vad vad är vad är de

där sista procenten? Har du någon tanke kring det?

Första man kan ju differera på är ju bara att vi till exempel styrkelyft eh i

alla fall i Sverige, det börjar ju gåt det vanligt att du kanske tjänar pengar

på stycklyft. Men det det är inte som till exempel alltså exempelvis synning

eller så att du riktigt lever på sporten på samma sätt. Eh, majoriteten även de

på toppen i styrkeluft liksom har ju ett jobb på sidan till exempel. Eh, men så

om vi håller oss liksom till styrkelyft än då eftersom att det är min sport så

jag skulle väl säga att jag har alltid sen dag ett försökt leva och se mig

själv som en elitidrottare. Ehm, men det är väl nu på senaste som år

som jag ändå börjat och det är nu på senaste år jag ändå gjort mest framstegd

tycker jag. Eh, och då har det väl varit mer att jag försöker leva som en

världsästare kan man väl säga. Ehm, och då kan man tänka att i när man lever som

man tänker när man tar en lyfta så man bara lyfter till kul och vill bli bra,

man vill bli starkare, du vet. Då lever du oftast som vanligt. Du äter det du

känner för, du ser till att äta tillräckligt och ändå liksom man är

oftast inte noggrann men man lyfter för att det är kul. Man har kanske inte

alltid världens bästa plan. Man tränar missar man ett pass inte det i hela

världen. När du var elitrottare så är det ju mycket mer att du du missar inte

pass. Alla passag ber även när du inte vill även om du inte har motivation. Det

är mycket mer som disisciplin. Vi är mycket noggrannare med med kosten, med

sumnen, alla de delarna runt omkring. Vad jag tror blir det här som blir leva

som en världsmästare. Det är väl när du börjar

förändra din levnadsstandard runt omkring för att passa sporten. Att man

kan så jobbar tidigare väg att jag har döpt i skolan och du vet då har man fått

och funkat. Medans nu sen jag började jobba som coach då alltså och gjort det

då har jag ändå fått en möjlighet att men jag kan ändå styra min tid så att

jag har jag kan träna den tiden jag är bäst på. Alltså att jag jag har mer tid

och kanske lite mindre mental stress för att jag kan styra min tid mer. Jag tror

det är mer det att jag har skapat lite bättre förutsättningar för mig själv med

att ja men egentligen val det gjorde jag egentligen tidigare. Alltså jag jobbade

jag jobbade på Vills innan jag började som coach till exempel eller på Coop och

du vet jag jobbade tre månader mycket. Sen eh så slutade jag jobba i tre

måneder och leda sparpengar för jag tänkte att jag skulle leva på styrkelyft

och jag märkte ju oftast att jag hade inget annat att göra när man inte

trycknade. Men alltså lite att jag var alltid så för jag trodde att det var

det. Nu har jag väl bara hittat ett sätt hur jag kan ja men hur min dag är

optimerad med tid för att kunna träna när jag är pigg och liksom kunna få lite

mer mental vila när kroppen är sliten och trött liksom. eh och inte behöva

tvingas att ja eh göra sånt som skadar träningen till exempel. Det är väl där

jag skulle säga är den stora skysningen. Du du styr ditt liv för att kunna

prestera helt enkelt och så får livet styras runt det.

Eh du jobbar ju som coach. När när når du gränsen när jobbet påverkar din

individuella karriär? För att ni har ju ändå vuxit. Du beskriver att du är andra

coacher. Det betyder ju en del personaldiskussioner

ibland. Eh, då kanske man har kunder som hör av sig som är nervösa, man kanske

tar deras problem. Jag bara menar alla vi som har drivit eget företag eller

driver eget företag, vi vet hur man tar med sig jobbet hem. Hur gör du för att

kunna separera där? Alltså jag ska säga när ni drar över det är ju när jag så

upp nappa på datorn för sent på kvällen. Eh och det blir typ att man eller till

exempel att man sitter och surrar på ålder så mycket att man man fastnar vid

kanske ett visst problem om man tänker att man ska lösa det på kvällen istället

för att lösa det nästa dag. Och då blir det väl att det påverkar. till exempel

man går och lägger sig och liksom är lite stressad och uppe i värv istället

för att liksom vara lugn och så sover man sämre som man trött nästa dag. Ehm,

jag har väl ändå blivit lite bättre på det här med att försöka att kunna stänga

ner. Sen tror jag också det är, det här är ju faktiskt något som hjälper att

verkligen göra det med min sambo då. Och det är ju att och det här är jättelåga

med de jag coach också. Alltså de vi får inte sitta sent på kvällen och jobba för

då stör det liksom inte bara alltså träningen men det stör ju för de mina

coach klär och Vinaldo som också högt i träningen eh och tävlor i styr lyft och

är så här vi ska inte sitta uppe sent på kvällen för dels blir vi också en sämre

förebild för de jag coachar om jag sitter uppe på kvällen och säger att de

inte ska sitta uppe på kvällen ja men då blir det ju fel bild så jag vill ju ändå

vara en förebild för dem också och det hjälper ju att kunna

kanske stänga ner tidigare. Ehm men och jag försöker hjälpa dem. Men sen just

att till exempel att jag har samsöker komma på hur kan vi göra jobbet som vi

älskar och göra det långsiktigt så att det håller över en lång tid utan att dra

över. Till exempel om jag sitter extra timmar en dag och jobbar för att jag

blir manisk i det jag gör. Eh oftast så är okej det går bra då och jag får

mycket gjort då. Men sen är jag sliten kanske en vecka eller flera dagar sen

och så du vet får jag ingenting gjort för jag går typ in i bänken. Så om jag

kan stanna av lite tidigare då håller jag mig över en längre period. Jag

kanske hinner mindre dagen men över tiden har man mer energi så det blir

ändå att du hinner mer. Och där är ju vi väldigt duktig på att hjälpa varandra

för Sammy är, jag skulle ändå säga att han är nästan mer, jag må vara

jättedriven. Han verkar jättedriven men han är ändå mer driven än vad jag är

även om det är andra saker. Ehm så att jag skulle bli inspirerad och hjälper

varandra verkligen till att okej, vad är bäst långsiktig? Så hade jag inte haft

det, alltså då hade det nog varit mycket sen. Jag hade säkert stått upp på tränar

och strunt i att jag får skärmljus eller vad det är. Eh, men genom att vi har

varandra då blir att då blir det att båda stänger ner samtidigt. Får gå och

äta middag och varva ner få sova till exempel. Så att just och ha honom där eh

alltså det hjälper jättemycket för det hjälper h att hålla schack på sig själv

till exempel och även då till exempel att jag tänker att om jag är en bra till

de jag coachar om min allvarna klär eller som de mina coacher då. Men om jag

ska vara en förebild för dem också hur de ska jobba och orka göra det här

långsiktigt och utveckla allt vi gör, då måste ju jag visa om jag vill att de

inte ska sitta upp sent då kan jag inte för de kommer följa efter vad jag vill.

Eh, så jag tror det hjälper då för mig i alla fall att tänka att det står

förebild både för men de vi har som coachar åt oss och alla vi coachar och

så även att man har sina tambor som är eh en väldigt.

Tror du att man kan nå den absoluta toppen utan att ha en sambo som är med i

den resan om du hade haft en sambo som inte alls var intresserad?

Nej, faktiskt inte. Eller det går ju att vara alltså utan kanske att man är ensam

men samtidigt tror jag inte det. Alltså ett supportsystem

med folk någon som tror för dig och stöttar dig är extremt viktigt. Typ till

exempel min alltså visst jag har coachen min familj tror på mig men när jag bodde

ändå hos min familj eftersom att de inte kände mig efter det då man uppe sent på

en lördag kväll och så filmor och käka snask liksom extra mycket för att ja men

det var liksom vad vi gjorde men nu går vi ändå och lägga oss i tid på lördag

kväll för att vi är tillsammans och jag tror alltså jag vet att det resultaten

jag har fått nu jag kom ju långt innan men jag hade aldrig kommit så långt jag

upp nu och Jag hade nog inte riktigt alltså kommit så långt som jag tror att

jag kommer nå eller vet att jag kommer nå. Och det är mycket för att man har

det supportsystemet hemma och någon som verkligen liksom just att vi är så pass

och stötta men skulle han till exempel säga att ja det var uppec på kvällarna

det skulle ju störa honom. Eh han hade gjort det man dras ju med man blir ju

som de man är med och det kanske är en tråkig sanning men så är det ju. Eh, så

därför har vi försökt minimera verkligen att jag är inte så ute så mycket utan

liksom jag är med familjen och min sambo och liksom mina bästa vänner är ju mina

kop alla andra kläder. Så att det är de jag surra med när vi vill surra något

annat eh som inte är jobb då. Men då är det ju oftast träning för det är också

vårt då då är det efter jag hänger med dem egentligen eller pratar med dem för

vi bor ju på olika delar av landet. Jag förstår.

Eh, du är ju en förebild för många. Ehm, och du säger också, ja, men att du vill

bete dig som en förebild för de som du coachar och liknande. Eh, du är stor på

sociala medier. Eh, normalt sett så vi vi har ju gjort lite samarbeten vi och

du eh där vi är med och sponsrar upp ditt hemmagym och normalt sett är det

ingen som märker de som vi hjälper med hemmagmen för det är ofta inom strongman

världen och det är en ganska begränsad liten värld. Men när vi när vi började

jobba med dig så var det faktiskt flera av min flickväns

kompisar som sa: "Ah, vi ser att du har eller ni har börjat jobba med Alba här."

Ja, berätta mer om det där. Berätta mer. Det är aldrig någon som frågar mig vilka

vi jobbar med. Så det var första gången. Men ja, så det var roligt. Men det

betyder ju också att det finns många som följer dig som faktiskt inte hänger inom

styrkeidrotten. För de här hänger inte inom styrkeidrotten. Det är bara helt

vanliga människor. Känner du att du har folks ögon på dig?

Alltså ja och nej. Alltså sam på ett sätt ja men samtidigt nu alltså jag är

som en liten tant i själen och jag må vara stor på sociala medier och lägga ut

rätt ofta. Men om någon följer mig kan de märka att ibland försvinner jag en

vecka här och där. Eh, och det är liksom jag till exempel nu, jag har inte tagit

upp min bil på hela dagen. Den ligger i ett annat rum och jag kommer inte ta upp

den först typ klockan fem sex, alltså när jag är färdig liksom för dagen för

att jag vill liksom få vara i min bubbla, vara i liksom i verkligheten och

inte bli så fokuserad på vad andra tycker och tänker. Sen är det ju ändå

något man fokuserar på för till exempel ett jobbseende att jag vill verkligen

bara förbild och inspirera och lägga ut då då då kan du ju komma. Men alltså det

är lite inte på ett sätt jag tycker är jobbigt förut kanske ehm utan nu är det

lite som jag är typ ganska nummer. Jag tror det är för att jag hittar den här

balansen att skulle jag sitta på sociala medier hela tiden och haft mobil fram

hela tiden. Ja för då blir jag så i period. Det är därför jag har kommit

till det stadiet att den får vara i ett annat rum. Eh, och ibland tar jag bara

bort appen alltså för att inte få kunna vara här och nu för det är ändå liksom

ett ja det är bara Instagram egentligen. Eh, så jag kan vara en förebild när jag

liksom väljer att gå in och gå ut men jag kan också gå till en själv och

liksom bara i verkligheten där man är hemma i sin lilla skog eh nu i snön

liksom. Ja.

Känner du att det tar mer energi än vad det ger? Jag tänker du använder väl

givetvis sociala medier också för att kunna bredda dig själv som coach eller

få in kunder eller liknande. Så man kanske måste använda det. Men men får du

någon energi ifrån det eller tar det energi?

Jag får energi också. Det beror väl lite på vilken relation jag har med det. Om

jag sänker som sagt när jag sitter på det hela tiden då tar det energi när jag

själv väljer medvetet när jag ska in och lägga ut som jag nu typ ett inlägg igår

och det kände jag gav mig mycket energi för det var någonting som liksom

verkligen hjälpte folk och när det är någonting man gör som verkligen liksom

man märker att okej det här hjälper då ger det energi. Eh, och det är ju klart

att man får upp så mycket man får ju det är klart att det är kul att få

uppmärksamhet, gratitulationen när man gör någonting bra och liksom alltså berö

och så där alltså och det ger ju energi men det är när jag blir fast vid det där

alltså att när jag sitter vid det för mycket att man nästan blir beroende av

att få det då blir det ju att det ger då kan det ta energi. Så jag tycker ändå en

rätt bra balans med det nu för det finns verkligen den risken och så är det för

alla med social medier. Det är mer att man jämför sig själv. Vad får andra för

uppmärksamhet? Hur ser andra ut? Vad lyfta andra? Och så jämför han med sig

själv. Och det fastnar jag också i om jag sitter och liksom kollar på det hela

tiden. Det är därför jag väljer att plocka bort den.

Fast du är ju starkast. Ja, men inte på internationell nivå kanske andra gånger.

Och det är väl där man tittar lite eftersom att jag vet att andra kan se

mig som starkast men jag ser ju inte mig själv som starkast. Även om jag lyfter

av ett världsrekord eh alltså ser mig inte starkast. Även om

jag lyfter världssort på seniornivå och liksom du vet det bäst. Så om inte jag

lyfter liksom mer än vad de gör i två vickklasser upp då är fortfarande inte

starkast. för jag vill inte att min klass ska spela så stor roll. Så jag

tror och det tror jag bara är min tävlingsinstinkt lite grann. Eh, man

behöver nog ha det lite i vissmån också. Ja, det är väl sånt en ständig strävan.

Den är fruktansvärd men positiv utveckling.

Så länge man tycker om resan så är det ju oftast att man tycker det är mest

positivt. Så att Ja. Har har du möjlighet att snacka lite

om hur du ser på framtiden? kanske lite vad du hoppas på, både jobbässigt,

privat, eh inom styrkelyft, hela hur ser du närmsta fem ti åren?

Ja, alltså styrkelyft är väl sin plast och det är ju att jag vill vara bäst.

Eh, alltså det är ganska simpelt. Det är förbund.

Klart. Då går vi vidare. Ja. Ja. Och sen jobbmässigt då är det ju

faktiskt också ganska simpel. Vi vill ju vara bäst. Jag vill ha den bästa alltså

produkten. Så om man tänker många tror väl att jag kanske coachar inom

styrkelyft nu för att vi har pratat styrkelyft men de jag coachar det och

det är därför jag vet många som följer mig är inte de som är insatt i

styrkeskorten. Majoriteten vi coachar, jag coachar några inom majoriteten det

är generellt sett kvinnor men också män men fräst kvinnor oftast typ över 30 40

över 50 som bara typ vill komma i lite bättre form och vi gör det genom styrka

och att bort från alla dessa skiddieter som andra många coacher tyvärr idag

program de sätter ju folk på ett jätterestriktivt alltså restriktiv diet

för att få en förd efterbild och så sen förstörde deras hälsa och så lyckas de

aldrig få resultat och det är de man faststörningar till exempel som jag

gjorde och jag vill att vi ska ha den absolut bästa produkten för att hjälpa

kvinnor att verkligen bli starkare att se upp synen för pyketärning för hur

positivt det är när vi blir äldre alltså bara benskärhet och att hur viktigt det

är att ha muskler och att äta tillräckligt. Och det vill jag att vi

ska ha den absolut bästa alltså bästa produkter och bästa coachningen för

hjälpa så många kvinnor som bara möjligt i Sverige och eh bredda ut mot Europa

alltså för att kunna ja men hjälpa så många som möjligt för det är någonting

jag tycker är skittråkigt att det är så pass i det här gamla tänket av att äta

för lite och fast det är ju därför jag passnade och jag vet så många av alla

jag coachar och [ __ ] coachar hundratals nu att det är samma saksa typ alla

fastnar i det där och det är ett sånt fruktvärt hamsterd. Eh, så det är väl

målet jobbmässigt som vi beror är ett ganska stort mål jobbmässigt. Och

om jag om jag går tillbaka om jag går tillbaka till den tidigare frågan, hur

hur tänker du att du ska göra för att det inte ska påverka din privata träning

eller privata karriär? De går, jag har tänkt på det här många

gånger men de går så ihop ihop. Alltså jag det som jag sa att så jag har de här

Q&Asamtalen när vi går igenom feedback på teknik och gör random sen disk

någonting. Varje gång jag går ut ifrån när jag kommer in i det samtalet så är

en person varje gång varje tisdag när jag går ut från det här samtalet så är

jag inte bara liksom en bättre coach. en bättre lyftaare. Alltså det det är så

svårt och visst om jag jobbar överdrivet mycket, överdrivet många timmar då vet

man sover inte och liksom man förstör sin hälsa och så vidare, ja då kommer

det påverka. Men man går ihop alltså ihop när jag ni bättre coach ju ner jag

hjälper desto bättre lyftare är jag. Det är också det som gör att jag har

förutsättningarna lite till att kunna styra av min tid lite på ett annat sätt.

Så jag har ju verkligen blivit en bättre lyftare av att hjälpa andra. Jag märker

vad som funkar för andra. Det hjälper mig att dra paralleller. Jag känner att

det hjälper mig att bli en bättre människa överlag och det är väldigt kul

och då mår jag bättre och mår jag bättre så presterar jag oftast bättre också. Så

jag ser då lite och samma sak att om jag blir bättre styrkelyftare, jag blir en

bättre förbind, vilket gör att fler kanske faktiskt vänder sig till oss och

förhoppningsvis då få ett mycket bättre alltså syn på kost och träning än vad

andra programmer kanske som är väldigt så här restriktiv och så. Och det är det

jag verkligen hoppas kunna göra. Så jag ser de går väldigt ihop och ihop. Ibland

har jag varit orolig [ __ ] tar det härifrån någonting. Men jag presterar

faktiskt alltid som bäst när jag jobbar som bäst. Och när jag jobbar som bäst då

presterar som bäst i träningen då går oftast ihop alltså ihop.

Tror du att du kommer behöva styra ditt privata liv efter din träning? Jag

tänker finns det möjlighet att bli världsmästare på världsmästare du vet x

antal gånger och fortfarande bo kvar i Pito finns det den träningsmöjligheten,

den kompetensen där eller kommer du behöva styra hela ditt privata liv?

Jag har ju världens bästa hemmag så tycker det går jättebra.

Och det går jag flytta. Nej men alltså jag har ju känt när jag flyttade till PF

betydde det att jag gick från att träna med folk konstant och var beroende av

folk som var med och hjälpa mig på passen. Du vet jag kunde aldrig ta PB om

ingen var där. Och intill att börja träna själv var allmänt i priset så blev

jag ju bättre på att lita på när jag kan pusha och att gå från det både att bli

vanlig att träna skäet till att sen liksom bara ett hemmag. Alltså jag jag

blir bättre när jag tränar en st eh faktiskt än när jag tränar med folk för

jag har blivit mer påständig i mig själv och me the coach alltså online är en

väldigt bra värld coach Joey Flex eller Josef eh Franzo men han kallas för Joey

Flex eh han bor i USA han är ju klassad som den bästa jag skulle säga den bästa

cyklus alltså coachen i världen ingen har lika många världsmästare som han har

och han bor ju i USA så Jag jag har aldrig träffat dem men jag har gjort

sjukt mycket framsteg sen jag börjar med honom. Min costach bor i Nya Zeeland och

är plassad som typ den bästa kostcoachen eh också och du vet det går skitbra ändå

för det är online och jag känner att jag skulle inte se att kompetensen finns

i Pite på det sättet men det behöver inte jag däremot av att bo i Tite. Jag

är en naturmänniska jag är en tant i själen. älska att sitta liksom ute i

solen med en kaffe liksom gå ut i naturen och kunna gå ut i sen. Alltså så

här jag mår bra av det och eftersom att det är någonting jag mår bra av och

trivs här jag har familj här uppe. Alltså det det släpper mycket mental

stress sen liksom jag har ett tacksamt till er alltså ett superbra hemmagym där

jag kan genomsvöra allt jag behöver. Ehm, alltså så jag ser ingenstans att

det och sen har jag ett klubb där jag kan åka och träna som inte långt bort

heller när jag behöver det. Det enda som stör mig här det är att mitt podia

fortfarande har hål i sig. Det som påbverkar.

Vi får lösa det. Ehm, om man ska komma in i styrkesport,

har du några tips på det? Det kan ju vara en lite skrämmande värld för en del

eller man har ju hört nu nu säger jag eftersom du är tjej så den vanliga

invändningen bland tjejer när jag jobbade som PT var ju alltid att de inte

ville bli stora. De ville inte få stora muskler. Det var den klassiska. Så så om

vi pratar kanske mer åt det perspektivet. Hur hur får man in folk i

styrkesport som är ändå lite nischad? Alltså för tar ju tänkt liksom att man

ska tycka det liksom bara på alla att du vet man ska kö styrka det. Men nu att

som sagt majoriteten jag coachard de vill inte tävla du vet de kommer in och

de säger det nej men jag har ingen ambition av att tävla överhuvudtaget och

liksom bli liksom så stark de vill bara bli starka för sig själv de kanske vill

tora kroppen lite. De vill må bättre de vill ha mindre och inte kroppen till

exempel. Och då introducerar jag och jag säger ja ja vi introducerar dem till att

börja lyfta t vi lär dem tekniken i knab i bänkpress marklyft för att det är

sjukt bra avlingar för alla som alla borde köra så blir de starkare de bygger

muskler de får resultat och köper och de börjar det alltså det är någonting som

händer typ för alla när man väl kommer över 100 kg och börjar sig liten gå upp

alltså det är ganska svårt att det inte blir liksom lite beroende. Och jag tror

det är lite speciellt också som tjej när man alltid kanske tänkt att man inte är

stark och sen när man märker att man kanske inte blir stor. För vissa säger

till mig att de vill inte bli stora och jag vet ju att det funkar inte så. Du

kommer inte bli stor bara för att du lyfter t. Alltså det det händer inte.

Men när de säger så då är det så jag förstår okej det kommer vi låta. Men sen

sätter man dem ändå på trän och lyfta tungt och så du vet de inte vet att de

vet att jag vet att de inte vill bli stor och så tränar de ändå likadant och

så blir de inte stor. Men sen har ju jag vår gemenskap och vissa tävlar och vissa

börjar och så ser om du vet någon annan som tävlar i vår grupp som också de

tävlar ju ändå knäbärklubb de börjar bli starkare och sen kommer det ett

meddelande till mig jag hade varit sugen på att testa så förut var det mycket att

jag frågade alla bibeltavla nu är det mycket att jag hjälper att komma in och

få liksom börja introducera som bättre på klä alltså bara stärker överlag och

ibland då då är det vissa som när de börjar märka att man blir starkare och

se att andra kan tävla och att du behöver bara lyfta 25 kg så vill de göra

det och då hjälper vi dem till att tävla också. Så att mitt tips liksom till att

börja det är lite svårt men alltså börja bara att generellt sett behöver man inte

alls tänka i början jag ska tävla i styrkelyft men man kan börja tänka att

jag borde börja lyfta tungt och lyfta med fria vikter och bli bättre i

tekniken idag. Och sen så är det ju ett sätt att bara få bättre resultat i den

träningen att den blir roligare att ha ett datum när du tävlar. Man måste inte

alltid tävla i stykk bara för att man vill ta sig till SM och bli

världsmästare utan man kan ju tävla bara för att det är kul.

Jag tänker att det är ju väldigt etablerat till exempel löpning. Det

finns ju hur många 10 tusentals människor som springer i

Göteborgsvarvet. De vet att de inte kommer få en bra

placering men de springer ändå bara för att de har någonting att träna mot. Det

är samma sak styrkesport. Exakt. Så att och det är det som är att

också så här även om det är att man inte vill bli stor eller vad det nu är utan

man vill liksom bara kanske bli hälsosammare och må bättre. Som sagt det

kommer inte göra det stor och liksom tungt men att få det målet träningen

blir ju mycket roligare. Och så brukar jag kunna säga till dem när jag pratar

med dem efter ett tag. Men du hade du kanske inte alltså testa. Och då är det

ändå många som kan vilja hoppa på. Inte för att man måste tävla, men för att det

kan vara en kvig grej. Alltså verkligen. Och då finns det ju vissa som sen kommer

in till att de vill bli riktigt bra. Jag har faktiskt en hon är 60 år och hon hon

vill alltså hon har precis börjat med bänkpress. som hon har lärt sig och nu

du vet hon kommer ska börja tävla och hon vill kunna få ta sig och få tävla på

alltså veteranlandslaget i Bengtes för att hon tycker hon bara vet att hon kan

få uppnå det och det känns som en jättekul grej för henne och du vet hon

har hon kämpar samtidigt med att hon vill bli av med sin diabetes och hon har

inte tänat tidigare men nu du vet det har hjälpt henne komma igång med svälpa

henne och bli hälsosamlad och så får hon sikta mot någonting vilket gör det tio

gånger roligare än om hon bara ska sätta sig på stå på löpandet och bara springa

för att jag har med alltså och så där. Ja, det är episkt.

Ja, coachar du någon som är utmanare till

dig? Alltså jag har ju Anna Knär är ju samma vklass som jag eh som är alltså

cocoach och henne du vet alltså som jag försöker liksom mata in min på henne

lite eh och hon tror jag kommer kunna komma alltså riktigt riktigt långt i

framtid så där och jag vill ju att hon ska bli rekonerande mig. Sen har jag en

annan tjej heter Frida och jag vet hennes mål är att bli bäst i världen.

Alltså det är det och Gun är min vikklass. Eh, så jag egentligen hon är

ju kanske inte där nu men så jag har ju de som siktar superhögt och är i min

vikklass och jag kommer ju hjälpa dem att få så låt som bara alltså som de

bara kan. Så den slutar ju jag aldrig försökt att bli bättre heller. Men det

är väldigt fint också. Jag ser fram emot den gången du vet alltså ändå när man är

verkligen där uppe när ni står topp tre på pallen. Det är

mäktigt. Ja. Ja, men det hade varit jättemäktigt.

Eh, speciellt när man liksom har fått hjälp varand till det så att eh och det

är de jag har som egentligen rå min bytklass så att säga.

Jag tänker slutligen har du några tips till de som vill jobba inom

träningsvärlden? Det finns ju absurda mängder personliga tränare och coacher

där ute som har försökt få en business som funkar men som inte har rullat.

Alltså det går ju alltid att till exempel alltså ett bra sätt att få in

det är ju liksom att oftast du vet speciellt om man är inne i styrklyft kan

du knäva i vägpress märklyft. Alltså jag det jag vet inte om det är så på alla

ställen men det är väldigt enkelt att få ett jobb som PT på ett gym då för att

jag fick lära ut instruktörerna på vanliga kommersiella gym som är liksom

bästa gymmet i stan för att du vet jag kan bänkpensklux eh och att jag liksom

har medaljer och meriter i det. Så alltså det är väl mycket det här att det

går. Jag skulle väl egentligen säga så här, om du verkligen vill coacha och bli

en coach, börja och ge aldrig upp. Eh, det är väl hjälp när detas för det är

lite därför varför sluta många. Det är för att man kanske upp. Sen är det ju

lite att ha en långsiktig plan med det hela så att man kanske inte bara coachar

på för att det står kortsiktigt till exempel. Eh, det kan vara så simpelt som

att bara säger att okej, jag ska coacha på Instagram och så ser du hur du får

någon och så sen så lär du dig. För jag tror också det bästa sättet att lära sig

att coacha, det är att genom att göra. Alltså man lär sig om olika individer

för alla individer och människor är så otroligt olika att det kommer förvånaden

så att eh det finns ingen liksom one size skits av utan då måste man ju kunna

få erfarenhet och ibland kan det bara börja då. Jag vet att alltså när jag

började egentligen var att när jag var i Solsvall så började jag få vi hade en

ungdomsgrupp påsdagar alltid och det vet jag var ju en av de ungdomarna men det

blev att jag fick börja vara där och hjälpa till på de munsdagarna alltså

hjälpa till med feedback och jag insåg ganska fort att alltså jag var rätt jag

var snabb på att lära mig och så var jag lite i skolan också att jag var duktig

på att lära ut och då lärde jag ut ehm och jag tyckte det var kul du vet jag

gick där helt lyriskt ifrån efter jag hade hjälpt någon och var typ så här

super superglad. Eh, så jag visste ju att det var något jag tyckte om och då

fick jag ju också åka ut på skolor och lära ut teknik i styrkelyft. Du vet det

var så jag började och sen kom jag över till Peter då. Jag fick liksom lära ut

på gymmet lite alltså så där och sen bara de ville ha mig som P och sen blev

det ju bara att jag börjar mitt egna. Jag vågade lägga ut ett inlägg. Vill

någon bli coachad liksom. Eh, och sen kom till då i början har det bara en och

så sen du vet gradvis ökar upp. Eh, men jag tror det viktigaste att du måste

verkligen tycka om och lära ut också. Du måste ju vara någon som tycker om att

hantera och vara och hjälpa människor. Gör du inte det spelar ingen roll om du

vill jobba som coach. Det kommer liksom inte funka om du inte vill hjälpa

människor för du måste ju kunna se deras situation och deras problem. Men har man

den då eh då kommer det nog bli jättebra bara

om man inte ger upp. Eh det finns oändligt mycket med möjligheter där ute,

speciellt när vi har onlineevärlden. Man måste inte alltid vara på plats till

exempel. Ja, folk vänjer ju sig vi online allt

mer. Eh, jag tror att vi sätter stopp där. Nu vet vi allt om Alba Boström. Jag

säger ett stort stort stort tack för att du var med i podden. Var väldigt väldigt

intressant för allting. Tack så mycket.